Direkt ursprung till efternamnet Klamas. Valentin Klamas, hans mor Barbara och hans bror Josef bröt upp från Rakowitz — idag Piaseczno, i gmina Gniew — och anlände till Curitiba 1876. Regionen, tidigare bebodd av de baltiska preussarna, förtyskades under Tyska orden från 1200-talet.
Piaseczno (tidigare Rakowitz) — Klamas familjens ursprungsby i Västpreussen.
Ursprungsregion för familjen Klenczynska, kopplad till Klamas genom Nicodemos Klamas giftermål med Helena Klenczynska 1909, i Araucária. Galizien var ett av de främsta områdena för polsk utvandring till södra Brasilien i slutet av 1800-talet.
Ursprung för familjen Roesler (Rößler) — Josef Rössler, född i Gablonz, Böhmen, emigrerade till Paraná och bosatte sig i Curitiba, där han var snickare. Hans son José Roesler gifte sig med Rosa Metzger, vilket knöt denna gren till den schweiziska familjen.
Ursprung för familjen Metzger, med dokumenterade register sedan 1600-talet i staden Schaffhausen och byn Buchthalen. Konrad Metzger (1772–1852) är den avlägsnaste identifierade förfadern i denna gren. Det var också i Schaffhausen, vid det historiska arkivet, som Breno Klamas lärde sig att tyda Kurrentschrift under sina efterforskningar.
Ursprungsregion för sidogrenar kopplade till Klamas-linjen, i preussiska Pommern — ett område med germansk bosättning sedan medeltiden, beläget nordväst om Marienwerder.
Ursprung för familjen Garanito, i Santana, på ön Madeira. João Gomes Garanito och Virgínia Fernandes de Jesus gifte sig 1914 i Santana; deras ättlingar emigrerade till södra Brasilien och knöts till Klamas-grenen genom Elizabeth de Fátima Garanitos giftermål med Felisberto Klamas 1977.
Kärna i den mödernegrenen, med djupa rötter på Santa Catarinas norra kust. Kapten Salvador Gomes de Oliveira (f. ca 1777, São Francisco do Sul) var en av de första nybyggarna i angränsningen till territoriet som skulle bilda kolonin Dona Francisca — idag Joinville — och innehade ämbetena rådman, ordinarie domare och ordförande för kommunfullmäktige. Han innehade jordtilldelningen (sesmaria) Porto da Caçada, erhållen 1805. Han gifte sig med Rita Clara de Miranda, född i Paranaguá. År 1824, som ordförande för fullmäktige, organiserade han de lokala försvaren för att befästa Brasiliens självständighet. De fick nio barn, vars ättlingar utövade betydande politiskt inflytande i norra Santa Catarina under de följande 150 åren.
Ursprung för flera familjer som koloniserade Santa Catarinas kust från 1700-talet, inom ramen för den portugisiska kronans bosättningspolitik. Den azoriska närvaron syns i efternamnen på Santa Catarinas norra kust och i São Francisco do Sul — vaggan för grenen Oliveira Cercal, som smälter samman med Gomes de Oliveira under 1800-talet. Kapten Antonio Francisco de Nóbrega (f. 1798, Faial, Madeira), far till Emília Julieta Nóbrega, är en av kopplingarna mellan denna gren och ön Madeira.
Andra gren av preussiskt ursprung, skild från den fäderneliga Klamas-linjen. Familjen Ziemann emigrerade från Welschenburg, Dramburg (nuvarande Olezno, Polen) till São Francisco do Sul, SC 1857–1858, ombord på ångfartyget Emma. Johann August Ziemann (f. 1843) gifte sig i Joinville med Auguste Wilhelmine Friederike Nass (f. 1843, Zülzefitz, Regenwalde). Familjen Nass kom från Leckow, Schivelbein (idag Świdwin) — samma region som familjen Meyer, som också förekommer i den fäderneliga grenen, ett bevis på den geografiska närheten mellan samhällena som emigrerade till Curitiba och Joinville.
Andra gren av böhmiskt ursprung, skild från den fäderneliga familjen Rößler. Familjerna Degelmann och Schweizer kom från Tachau-regionen (idag Tachov, Tjeckien) — Joseph Degelmann (f. 1808, Roßhaupt) och Maria Willfahrt emigrerade till Joinville ombord på ångfartyget Electric 1869. Georg Adam Schweizer (f. 1821, Purschau) och Margaretha Seidling (f. 1828, Langendörflas) bosatte sig i samma samhälle. Johann Degelmann (f. 1852) gifte sig med Maria Schweizer (f. 1847, Purschau) och blev föräldrar till Anna Degelmann (f. 1880), som i sin tur gifte sig med Johann Wilhelm Friedrich August Ziemann — vilket definitivt knöt samman de böhmiska och pommerska grenarna i Joinville i början av 1900-talet.